....och ibland finns det inte. Så har det varit för mig de senaste dagarna. Känslan i kroppen på träningarna har varit minst sagt varierande de senaste dagarna. Vissa pass känns kroppen bra medans den inte vill svara lika bra på andra pass men det är så det kan vara när man tränar på en del. De senaste veckorna har det blivit riktigt bra träning och jag har kunnat följa min plan som har varit ganska så krävande. Detta gör att kroppen för tillfället är lite sliten tror jag och det ser jag som ett gott tecken. Då har nämligen den träning jag genomfört tagit på ett bra sätt och efter detta kommer jag komma ut som en starkare, piggare och kanske gladare skidåkare.
Helgen som va hade vi hemmaläger i Falun Borlänge regionen och det blev ett läger med en del timmar. I söndags landade den effektiva träningstiden på 6 timmar vilket kändes en del på gårdagens första intervallpass, gårdagens andra intervallpass gick dock bättre. Den är lite märklig ibland den där kroppen kan jag tycka, inte helt lätt att förstå sig på.
Nu känns det som att en liten vila innan dagens andra pass är på sin plats. Vi är ju fina vi elitskidåkare som likt småbarn brukar sova middag då och då, det är ju väldigt vuxet men man dricker ju kaffe så det trillar ju in lite vuxenpoäng där då.
Hööööj Jimmie Johnsson
2 kommentarer:
Oh ja, kroppen är som den vill ibland, men när kroppen, viljan och hjärnan arbetar som ett team uuuhh va gött det är! ;)
Helt rätt Sofia, den känslan du beskriver gör det väl värt att kämpa vidare de gånder allt inte synkar så att man får uppleva det igen.
Skicka en kommentar