Bra premiär i Ski Classics

I Söndags gjorde jag säsongspremiär i ski classics, långloppsåkarnas världscup och vilken premiär det blev sen då, vi tar det från början.
Jag tyckte att jag redan vid skidtestningen på morgonen kände att det fanns kräm i kroppen. När jag sedan hittade ett par riktiga spjut med både bra fäste och glid bland skidparen jag testade så kändes det ännu bättre. Nu va det bara att köra järnet.
Starten gick och jag kom iväg helt ok. Försökte att avancera upp i fältet direkt och lyckades med det. Där låg jag sedan hela loppet och bevakade min position Kände under i stort sett hela loppet att kroppen va på min sida och skidorna fungerade bra. Jag kunde åka med i täten utan att som man säger ligga på rött, det var en otroligt skön känsla som jag kommer att ta med mig i framtiden.
Kilometrarna trillade på och snön den föll hela tiden under loppet. Jag fick vid några tillfällen rengöra glasögonen från all snö som fastnade på dem. Det va ett riktigt skitföre men det gjorde mig ingenting en dag som denna. Jag höll fokus och koncentrerade mig på min uppgift för dagen, nämligen att ligga med i täten tills det hela skulle avgöras. Jag följde planen och när det så var dags för avgörandet så bara small det till. Jörgen Aukland drog iväg, det blev lucka, jag försökte täta och Stanislav Rezac kom på utsidan. Rezac gick ikapp och förbi Jörgen. Jag hamnade några meter bakom Jörgen med Jerry Ahrlin i ryggen. Nu va det bara att mata på i stakningen för allt va tygen höll. Jag matade och fick lucka till Ahrlin, 3:e platsen va säkrad, men varför nöja sig med det. Jag fortsatte att mata ända in i sista utförsbacken, kom in med hög fart där och märkte att jag tog in på Jörgen. In mot upploppet kom jag precis ikapp Jörgen, jag gick ut i eget spår direkt och lyckades skapa en meter och knipa andraplatsen i Jizerska Padesatka. Gött Dä.

Foto: Magnus Östh
Nöjd efter prisutdelningen va jag ju.

Klicka här för resultat.

Hööööööj Bossel Jimmie