Fredrik "Fidde" Karlsson

För en dryg vecka sedan fick jag besked om att en fantastiskt bra vän, människa och skidåkare hade lämnat oss och gått vidare. Det känns overkligt och är svårt att ta till sig.
Jag hade den stora förmånen att få vara klubbkompis med Fidde i Eksjö SOK under två säsonger. Det är en tid som jag minns med glädje och jag kan bara instämma med allt som skrivits om Fidde. Han var en helt fantastisk människa med en aldrig sinande energi. Så mån om alla oavsett vem det var och hur väl han kände personen i fråga.
Jag är imponerad av Fiddes inställning till längdskidåkningen och jag är övertygad om att den inställningen gjorde att han tog sig så pass långt inom sporten. Han hade en så naturligt avslappnad inställning till längdskidåkningen men när det väl va dags för tävling så var han 100% fokuserad och gav alltid allt. Detta resulterade ofta i ett bra resultat men om det inte gjorde det så var det inte hela världen. Fidde va inte typen som satt och surade, tvärtom. Det var nya tag och det var alltid någonting på gång vilket gjorde att ingen annan heller satt och sura. Vi hade så sjukt roligt under Eksjö SOK tiden och jag kommer alltid minnas den med stor glädje. 

Jag och Fidde efter målgång, Bruksvallsloppet 2009.

Bruksvallsloppet 2009 va en slitsam historia för mig och Fidde var nog imål långt före mig. Jag kom imål lite halvt besviken men så dök Fidde upp så klart. Han la armen om mig och och frågade hur det va, det va tungt idag svarade jag varpå Fidde säger, äh skit i det nu för nu skall vi ha kul och säsongen är slut.

Jag hade inte bara förmånen att lära känna Fidde under Eksjö SOK tiden utan även hans underbara familj. Jag var klubbkompis med hans syster Anna och pappa Jan var en eminent kock på många tävlingar. Även mamma Ewa var ofta med och hejade. Mina tankar går givetvis till er.

Fredrik "Fidde" Karlsson du kommer att vara mycket saknad.

// Bossel Jimmie