Idag drog jag och Rikard Tynell ut på ett lite längre pass på landsvägs cyklarna. Det bjöds på ett fint höst väder där både jag och min kumpan hade klätt oss lite väl varmt. Det blev en fin tur med ett lagom tempo. Det går hyfsat bra att hålla ner tempot om man bara är två som cyklar, men kommer det en tredje part med i bilden är det väldigt lätt att fartökningarna kommer i stigningarna. Passet landade på en sträcka av 11mil med en snitthastighet på 31km/h och vi lyckades skrämma upp fartmätaren i respektabla 75km/h i en utförsbacke. Då är det bara att hålla i sig. Det hela blev ett bra pass och det kändes lite i låren på slutet när man rullade hem till lägenheten.
Just nu befinner jag mig i något slags apatiskt tillstånd i soffan, det brukar inträffa efter lite längre cykelpass men det går snart över.
Nu vila lite hälsningar Jimmie
2 kommentarer:
Låter bra att du fick lite känningar i stockarna (benen) efter passet. //Rikard
MM jag lära erkänna det faktiskt, men det var ju skönt.
Skicka en kommentar