måndag 7 mars 2011

En besviken 22:a

Då har årets vasalopp avgjorts och tråkigt nog fanns jag inte med i tätstriden som jag tänkt mig. Här kommer en summering av mitt lopp.
Starten gick väldigt bra, jag kom iväg fint och gjorde en något bättre backe än jag brukar göra. När jag kom ikapp den främsta klungan intog jag en position långt fram och låg där. Det kändes helt ok och jag kunde konstatera att jag hade riktig bra glid på skidorna vilket alltid är skönt att veta. När vi sedan började närma oss backarna innan Risberg så va det mycket team x-tra i täten och jag förstod att nu skulle det börja åkas lite. Mycket riktig så blev det körning och jag fick då börja slita ont. Jag orkade inte riktigt hålla i åkningen uppför och jag tappade kontakten med täten för resterande del av loppet, mycket surt i detta läge.
När jag passerat Risberg fick jag slita ett tag kroppen kändes inte alls pigg och mina tankar var allt annat än positiva. I detta läge finns det två saker att göra, det ena var att bara lägga av och inse att roligare än så här blir det inte idag eller så kan man kriga sig vidare ner mot Mora och fullständigt skita i de negativa signaler som man får från kroppen och knoppen. Jag valde det sistnämnda, krigade mig hela vägen till Mora och korsade linjen som 22:a. Detta är inte en dålig placering men det va ändå långt ifrån det jag hade tänkt mig denna första söndag i mars. Med de målsättningar jag hade inför loppet så kan jag inte vara annat än besviken.
Det jag tar med mig inför framtiden är dock att jag tycker jag vann brottningsmatchen mot kroppen och knoppen på min färd mellan Risberg och Mora. Dessutom hade jag grymma skidor och min service längs vägen fungerade klockrent.
Pappa och brorsan servar mig på egen hand mellan Mångsbodarna och Eldris, jag kan inte vara annat än imponerad av det arbetet när man hör hur många personer andra åkare kräver för att klara servicen. Emma stod på sin plats i Hemus och sällan har kallt kaffe med alldelens för mycket socker smakat så jäkla bra. Stort tack också till team Willys som skrek på mig hela vägen och gjorde min resa lite lättare, ni är coola. Mamma och lillebror som skött markservicen i veckan har också gjort ett fläckfritt arbete. Ni är alla guld värda.

Nu blir det nya tag.

Höööj Jimmie

8 kommentarer:

snyggfaster sa...

För oss är du ialla fall KUNGEN, hur du än beter dig i resultat listorna. Och det är bara skitkul att vara med och föra ett jä..a liv efter spåret tycker vi alla...kanske inte konkurrenterna ;) För det är ju sant som du säger, vi ÄR den coolaste(läs snyggaste) servicepersonalen ;) Nästa säsong ska vi skaffa likadana mössor med TEAM WILLYS tryck så att vi blir riktigt proffsiga....vad tror du om rosa?? Eller är det upptaget av Brynte redan kanske =)

Adele sa...

Tycker som snyggfaster att du är vår KUNG, även om vi förstår att du är besviken.Tack för en spännande förmiddag framför TVn och har aldrig väntat sååå på snabba SMS!
Härlig summering på bloggen!!

Anonym sa...

Kroppen har mer eller mindre bra dagar, synd att kroppen hade en av sina mindre bra dagar just denna dag.
Trots detta genomför du loppet på ett helt okej sätt, vilket säkerligen är bra för både kroppen och framför allt knoppen i framtida race.

Anonym sa...

Anonym är givetvis KINGEN.

Maja sa...

Skitbra Jimmie att fortsätte kriga trots tankarna, det får du ta med dig, du är grym! Trots att jag hade dåliga skidor sista biten så tycker jag det var en grymt kul dag i spåret!=)

Anna Igelström sa...

Instämmer i de föregående talarna, du är Kung på skidor och Kung av Brogård. :-) Vi satt framför tvn och tjoade och höll tummarna till nära krampläge.

Jimpa sa...

Tack så mycket för stödet allihopa, det känns bra i detta läge.
Faster vi får nog ta och klura på en annan färg som sagt, rosa är nog taget. Kanske inte behövs så starka färger med tanke på hur färgstarka ni är som personer:-)

Tack än engång för era fina ord:-)

Maja sa...

Förresten, kom på en annan sak när jag läste på Emmas blogg om din kolhydratuppladdning, har du läst den här artikeln; http://www.runnersworld.se/artiklar/jonas-colting-vs-axa-kolhydratsbluffen.htm? Det är väl inget nytt under solen kanske, men jag tycker Colting är klokare än många andra som figurerar i dagens kostdebatt. Vad tycker du?